Julen nalkas och frosseriet är i gång. Likt en åktur på Liseberg äntrar vi julbordet och hoppar av spyfärdigt mätta, för här finns ingen måtta.
Festa loss på frestelser man sällan kommer åt, sedan fasta fram till påska. Äta tryne till knorr och allt däremellan. Det var så historian gick förr. Så varför fortsätter vi nu i dessa tillgänglighetens tider, där allt vi önskar kan serveras?
Ned i frosseriets mecka, men övertygelsen om att det är vår mänskliga rättighet att få äta oss betydligt mer än mätta.
Föråldrigt och trist, onödigt och överflödigt och rentav en spik i kistan. Jönköping-Posten tröttnade också och eftersökte därför nya rätter. För ett tag sedan var de hemma hos mig och smakade på mitt gröna julbord, där jag delade med mig av tips och recept. Vill du själv satsa på en grönare jul kan du läsa mina recept här.
Och! En riktigt god, god jul.
