En solig fredag beger jag mig på en liten utflykt bort till Vy för att testa ytterligare en av FC-gruppens lunchrestauranger, och för att kika in i Jönköpings mest omtalade byggnad. Jag gör som vanligt och ser till att vara tidig och stegar in vid 11.30 för att försäkra mig om att det finns mat kvar till mig.
Lokalen är ljus och påminner om Spira men i mindre tappning. Även priset är detsamma – en dagens för 105 kr känns som ett normalpris, inte det billigaste men heller inte övermäktigt för en fredagslunch.
Tyvärr fanns bara pasta och kött på menyn – två saker jag väljer bort. Men inga problem. Salladsbuffen är otroligt tilltalande. Färsk frukt, caprese, glasnudelsallad, marinerad sparris, gröna blad, kryddiga kikärtor, frön, dressingar och bröd – och jag går loss! När jag kommer fram till kocken och ska säga vad jag vill ha är det inga problem, kocken löser gärna en portion med bara fisk och räkor till mig, utan pastan. Och vilken portion – väl tilltagen, perfekt tillagad rökt torsk och färska räkor. Hur ska jag nu orka, när jag lassat på från buffén i tron om att det är allt jag ska äta? Men inga problem, för allt är försvinnande gott. Även om jag var mätt halvvägs genom kan jag inte motstå att slicka tallrikarna (nja, men jag hade gjort om jag var hemma…). Glasnudelsalladen ger fin textur, den marinerade sparrisen ger en örtig ton och kikärtorna är lagom kryddiga och bidrar med en spännande twist. Jag uppskattar även den rökta torsken som är något annat än den stekta eller panerade vita fisk som brukar vara standard på lunch.
Utsikten är dessutom en fullpoängare, med solen i ögonen blickar jag ut över Munksjön, och kan inte önska något bättre vid en ensamlunch. Fridfullt. När jag är klar vänder jag mig in mot lokalen och ser att den nästan är fylld, och ljudvolymen är hög. Jag förstår varför, och är glad att jag valde att gå på en tidig lunch.