Ni vet de restaurangerna man inte vågar testa för att de inte ser mest inbjudande ut, som inte ligger ”mitt i smeten” men väcker en nyfikenhet – en sådan restaurang var Indiska Köket för mig innan min kompanjon föreslog en fredagsmiddag på nämnda ställe. Efter min yogarsea i Indien har jag varit hooked på de indiska smakerna och texturerna, och det var med hög förväntan jag gick in i restaurangen. En bidragande faktor var även att jag har hört flera som utnämnt Indiska Köket till sin favorit. Upp till bevis!
Det spöregnar och restaurangen ekar tomt. Lokalen är något stel och inte direkt mysig, men jag förstår varför. Hit kommer folk för att köpa take away, eller för att gå loss på lunchbuffén, som jag får förklarat, är mästerlig. Bord får vi i alla fall och vi slår oss ner och öppnar den långa menyn. Här finns det mycket att välja på, men vi bestämmer oss för att dela på maten. En Daal fry (129 kr)(vegansk linsgryta) med ris, och en ”mix sizzler” (269 kr) som är en varm gjutjärnspanna innehållandes olika typer av marinerad kyckling, paneerost, lamm och stora räkor, och en sallad till det. Vi tar även in naan bröd (20 kr), sallad (39 kr) och lite varma grönsaker.
Det går relativt fort innan linsgrytan anländer tillsammans med ris, bröd och salladen. Perfekt förrätt, och himmel så god. Smakerna gifter sig väl, inte för stark, inte för kryddig, men fyllig och smakrik! En hit! Salladen är dock en sorg. Torra, skivade morötter, gurka och lite isbergssallad för 39 kr…
Efter en stund, i ett rykande moln, kommer den fräsande Sizzlern in. En mix av kycklingklubbor tikka masala, kycklingbitar i tandoori-marinad, lite smått heta räkor, ett spett med ost och grönsaker och en bit lamm. Det ser inte jätteinbjudande ut, men doften lovar annat.
Jag hugger in på en kycklingklubba och den är precis färdig, om inte något i underkant (men jag mumsar på, jag är inte den som är den…) och den är fantastisk! Smälter i munnen och faller isär. De andra kycklingbitarna är otroligt goda de med, inte lika saftiga som kycklingklubban då de inte är lika fettspäckade. Lammet är dock på tok för torrt. Osten lockar varken mig eller mitt sällskap, men räkorna slinker ner men för en känslig skandinav är de lite väl starka. De är dock perfekt tillagade utan att vara torra eller gummiaktiga. Hela tiden dippar jag de grillade köttstyckena i linsgrytan, som är som grädde på moset!
Två rätter räcker gott för mig och mitt sällskap (som är man och precis har avslutat säsongens tävlingssatsning inom kroppsbyggning, d.v.s. har god aptit) – och jag uppskattar konceptet att dela rätter för att inte gå miste om något!
