I september 2019 lämnade den mexikanska restaurangen Pablo sin dåvarande lokal, som ligger mellan Apoteket och kaféet Adelante, och flyttade in på Glädjes övervåning. En flytt som gjorde att jag återigen skrev upp Pablo på min Att äta-lista – och nu har premiärbesöket i den nya lokalen gjorts.
Mars 2019 besökte jag Pablo senast och skrev då en recension som hyllade maten och framför allt den mysiga lokalen. Då var jag glad att Pablo hade gått all-in och att den mexikanska känslan fanns i hela lokalen. Så med det besöket färskt i minnet begav jag mig till ”halv-nya” Pablo en lördagskväll.
In via Glädjes entré och upp i trappan. Att vi är framme vid Pablos del signaleras av en blomsterbåge. Framför oss finns baren och runt är det inredning som andas Mexiko. Jag och mitt sällskap har bokat bord, men det visar sig vara helt onödigt. Det sitter två sällskap i restaurangen när vi kommer dit. Vi får välja bord och väljer ett med soffa som ligger nära köket, senare under besöket får vi även klart för oss att det även har utsikt över DJ-båset och delar av dansgolvet.
Vi kollar igenom menyn och vissa rätter är kvar från mitt senaste besök. Det gör mig glad med tanke på hur gott det var då. Jag och en till i sällskapet beställer in fyra rätter att dela på – taquitos (hårda taco-skal) med koreansk tartar, tacos (mjuka bröd) med coca-cola-grillad gris, chilimajo, chilikål och ananas, en med chilimarinerad avokado, kål och pico de gallo samt en med friterad torsk, chilipicklad rödkål, mango och chilimajo. En bra blandning, tänker vi.
När maten serveras ser det väldigt gott ut och doften skvallrar om samma sak. Jag börjar med den koreanska tartaren och den smälter i munnen. Köttet är väldigt mjukt och tillsammans med det hårda skalet blir det väldigt bra. So far, so good. Fisktacon tycker jag om, de olika ingredienserna kompletterar varandra och det är både sött och starkt. Men det poppar inte riktigt? Men det är absolut gott.
Inför nästa taco höjs förväntningarna. Muerto, som den heter i menyn, innehåller alltså coca-cola-grillad gris, chilimajo, chilikål och ananas och känns som en taco som verkligen borde poppa. Dock försvinner smakerna lite i varandra och det gör även konsistenserna, jag saknar något crunch. Kanske att den här vore god i ett hårt skal istället?
Den vegetariska tacon är god. Avokadon är bra marinerad och som helhet är det gott. Totalt sett gillar jag maten – det är både mättande och smakar gott. Bra smaker även om det ibland blir lite lika.
Den här kvällen äter vi ganska långsamt (kanske både tack vare mycket att prata om och god mat att avnjuta), vilket gör att klockan har blivit sent när vi är klara. Och då händer precis det som jag var orolig för med de nya lokalerna. Runt oss har nu nämligen restaurangen blivit nattklubben Glädje och dansgolvet är igång, det är klubbkänsla på ovanvåningen och med det är Pablo som bortblåst. Istället för att vara huvudakten känns nu Pablo som indragare till klubben och jag tycker det är supertråkigt.
När musiken ökar och det blir fler bargäster på ovanvåningen vill gärna personalen att vi ska betala så de kan stänga Pablo-delen. Trots att det inte varit särskilt många gäster under kvällen har personalen hållit sig på avstånd och nu känns frågan om betalning inte trevlig utan mer krävande. Det är tydligt att ambitionen hos Pablo är att personalen ska vara ”sköna” och avslappnade, men det blir snarare drygt och ointresserat.
Med mätta magar som det stora positiva lämnar vi Pablo (och Glädje) för den här gången. Kanske att Pablo nu är ett ställe att besöka när Glädje inte är så välbesökt och eventuellt också tidigare på kvällen. Oavsett vad så saknar jag den gamla lokalen där Pablo fick vara Pablo och inte behövde vara en del av något annat.
