”Burgare med inspiration från London”.
Det är så Johans Burger & Bistro i Idrottshuset beskriver sina hamburgare. Spännande, tyckte jag och fick med mig Glenn (som också recenserar här) på en lunch.
Klockan är en bit efter 12 när vi går in i den tomma lokalen. Ja, alltså det är inte någon annan där. Förutom han som jobbar den här dagen då.
Men en tom lokal påverkar ju inte burgarens smak.
Menyn är lätt att se och förstå. På lunchen finns sex olika burgare att välja mellan, de serveras mellan 11.00 och 14.30 och kostar 115:- eller 145:- (extra kött). I lunchen ingår dryck och fries.
Jag funderar en stund men väljer till slut Truffle Burger. Den serveras med tryffelmayo, rostad lök, parmigiano-reggiano, kött och cheddar. Jag kompletterar även med en parmesanmayo.
Vi slår oss ner i lokalen och det märks att tempot i köket höjs efter vår beställning. Känslan är att allt görs på beställning. Och efter cirka 10 minuter får vi hämta maten vid disken.
Burgaren, friesen och dippen serveras på en bricka med ett bakplåtspapper. Såsen har locket kvar på. Under det sesamfrönsprydda brödlocket syns en skiva av cheddarost och den rostade löken har lagt sig bredvid burgaren.
Om vi börjar med friesen så ser de bra ut i färgen. Tillagningen är bra. Men de är väldigt saltade och skapar en mindre trevlig smak.
Så är det dags att smaka på burgaren. Osten som ligger överst på köttet har inte riktigt smält, vilket får ett minus i min bok. Osten är kryddad med peppar och ser lite svettig ut.
Köttet är välstekt, på gränsen till torrt, men gott i smaken. Dock är även burgaren kraftigt saltad.
Brödet är ljust i färgen men fluffigt och har en lagom stekyta. Tryffelmayon och den rostade löken är det som bidrar med mest smak, men det är något som saknas i helheten tycker jag. Kanske hade några salladsblad tillfört något? Som helhet blir det smakmässigt rätt platt.
Vi äter upp och avrundar besöket med en kopp kaffe. Under den dryga timmen som vi besöker Johans kommer det in några skolungdomar, men i övrigt är det lugnt. När klockan har slagit 13.00 stängs musiken, som har skapat lite liv i lokalen, av och vi får känslan av att det är dags att gå.
Slutsatsen av besöket blir att som helhet är det inget som sticker ut. För den som tycker att salt mat är livet, så kan det här vara ett bra ställe att besöka. För mig blir det bara betyget ”Duger men inte mer”.
